En fin lördag

I morse fick jag sällskap till badet av Lilla Systern med sambo. Solen sken från en klarblå himmel och fåglarna kvittrade, en morgon som gjord för ett bad. 

Det var uppfriskande och jag blev djupt imponerad av deras badskills, andning, fokusering och njutning - lite simtag och ett andra bad. Jag hade besvärats av migrän på natten så jag badade med mössa på och doppade inte huvudet, det gick bra.

Frukosten smakade fantastiskt bra efter det, vi satt i flera timmar i uterummet, eldade i kaminen och hade det mysigt. När ungdomarna gått till sitt cyklade jag till sporthallen för att heja på Store Brors lag. Det var första gången på ett och ett halvt år jag var på arenan, ovant men samtidigt så vant. Sonen var inte med och spelade, han är skadad och var med pojklaget på deras match istället. Hjärtat slöt upp i hallen, han kom i bilen. När det var tio minuter kvar beslöt vi oss för att gå, laget låg under och favoritfiket stängde om trekvart. På vägen ut mötte vi sonen, hip hurra, då hann vi kramas lite. Hjärtat och jag fick sedan en finfin promenad till fiket längs med ån. Det fina vädret hade lockat ut folk, det var en jämn ström med flanerande människor och många barnfamiljer i lekparkerna. Vi delade på fikets sista macka för dagen innan vi gick tillbaka till sporthallen, jag tog cykeln och cyklade hem. 

Så här års gillar jag att hänga i uterummet, tända kaminen och massor med ljus, bädda ned mig i soffan under en filt och läsa medans mörkret faller utanför. Så skönt. En fin lördag.