.....julpyntat vårt hus. Klart. Och det har varit hårda nypor i julpyntet. Här ska rensas..... Men det är inte så himla lätt. Det är lätt att falla i "minnesgropar" och komma ihåg den ena virkade julgrisen, tovade tomten efter den andra. Strunt samma att de små "flugsvamparna" ser anfrätta ut, har de hängt med i 30 år får de minsann hänga i tallriset i år igen. Tillsammans med de guldfärgssprutade tallkottarna. "Kommer du ihåg.." och "Nämen titta...." är uttryck som flyger kors och tvärs över jullådorna när skatt efter skatt hittas och öppnas omsorgsfullt. Och till slut är vi överens, det känns måttligt och gripbart och juligt. Misteln är på plats och där står Sambon mest hela tiden och väntar på att jag ska gå förbi...... Och när han inte står där är han i trädgården och julpyntar. Det får vara hans grej. Mycket lysen blir det. Olika färger! Hjälp! Sist införskaffat är lysande snölyktor. De är faktiskt ganska fina och söta i kväll. När det är riktig snö på dem. I dagsljus, utan snö ser det mer ut som högar efter älgar som druckit klorin.... Så vi hoppas på snö!
En annan diskussion har seglat upp i det här hushållet. Och det är allvarliga saker! Jultall vs Julgran! Sambon är uppväxt med Jultall??!!! Vilket andra delen av familjen, jag o mina barn, aldrig har hört talas om utan röstar för julgran. Såklart. Har man sett Jultallsförsäljare? Nope!Inte en endaste en har jag någonsin sett. Julgransförsäljare. Japp! De har redan dykt upp. Jakten på den perfekta granen kan börja. Och så får jag veta att min svärfar (to be) fixat en jultall till oss. Hallå! Vänligt men ..... hur ska den här julen bli? Ska vi inte ha gran som vi alltid haft? Barr i fötterna? Och som måste vändas med platta sidan mot väggen? Nä, här har INTE diskuterats färdigt.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar