Matte och sånt!

Alltså. Det gäller ju att hålla humöret uppe, inte duka under och återigen förpassas långt in i landet "Jävla Depression". Dit är det nämligen tämligen enkelt att resa men väl där är det ett rent helvete att fixa utresetillstånd tillbaka till landet "Vanliga livet". Just nu befinner jag mig i någon slags sluss, jag ser och anar båda platserna tydligt men näsan är vänd mot "Vanliga livet" och det är ju dit jag vill styra mina steg. Såklart.
Igår drog F-kassan till med, hoppas jag, veckans sista snoksmäll genom att skicka ut besked om Aktivitetstöd. Alltså den lilla nätta summa som man är berättigad till när sjukpenningen försvinner. Jag kan väl säga som så att de som bestämt att människor ska klara sig på detta stöd behöver göra om mattekursen. Den grundläggande. Funderar på att tipsa om mina favoritmattelärare, Nilla och Spader Madame. De skulle helt säkert kunna rumstera om lite och lära ut om siffror, tabeller och sånt. Så att de som bestämmer förstår att det även går att plussa ihop och inte bara dra ifrån. Det dras nämligen mest ifrån och det håller ju inte i längden. Tänker jag.
Så jag försöker hålla humöret uppe och tänka att det ordnar sig. Det tar lite tid och trasslar lite på vägen men siktet är inställt och målet är fortfarande: Det här ska bli bästa året. Ever! Älskade Sambon har lovat att hålla mig i handen och det taget släpper jag aldrig. Never!