Där jag arbetstränar har jag nu avancerat till momentet "kassahantering". Kan väl säga att min förståelse för kassapersonal har gått från "väldigt tolerant" till "oerhört tolerant". Har man dessutom "sifferfobi" som jag har, kan jag ju undra varför i hela fridens namn jag utsätter mig för det. Överhuvudtaget. Men för tusan hakar, livet är en utmaning i sig och varför då inte krydda med lite ..... kassavana?
De flesta kunder är snälla, trevliga och tålmodiga. Jag tackar för deras förståelse och tålamod när det strular till sig eller tar lite tid och för det mesta är det bara leenden och lyckönskningar. Och de kommer tillbaka!
Sen,
finns det de som är tvärtemot.
Som precis har glömt vad som är normalt hyfs och vett, som älskar att plåga nybörjare och som inte sparar på krutet utan låter en veta det. Högt och tydligt. Gärna så att alla kunder hör. Lite segervisst så där, med knipmun.
Sån, surkärring, ska jag aldrig bli! Nevver!
Det har jag lovat mig själv för längesen och det löftet är härmed förnyat!
Härmed vill Spader meddela att hon också lovar och svär. Surkärringar få de andra vara. Är säker på att du är en charmerande nybörjare!
SvaraRaderaSpader Madame: Tack kära Spader! Precis vad jag behöver idag! Puss!
SvaraRaderaUsch för surkärringar! Måtte jag aldrig hamna i det facket.
SvaraRaderaOch...du gör så gott du kan...kanske man inte kan säga om henne.
Kram
Kan inte vara lätt alltid att vara trevlig mot kunder... särskilt inte såna surkärringar.
SvaraRaderaDu klarar dig säkert galant! :)
De är små människor, de där surkärringar/gubbarna.
SvaraRaderaDet är egentligen väldigt synd om dem som har så liten och inskränkt värld att de inte kan se och förstå att någon är nybörjare.
Men, de är väl så de växer. För sig själva.
Jag har ju i många år varit kassörska. Eller kan man säga att som butiksanställd får man göra sina timmar både på golvet och i kassan. Jag älskade faktiskt att jobba i butik och även sitta i kassan. Det finns så mycket trevligt folk och man kan skoja med kunderna medan man sitter där och slår in deras varor. Det blir ju så när man får kassavana att själva jobbet blir till rutin. Då kan man muntra upp kunderna under tiden. Man kan på rätt sätt få den suraste gubbe eller kärring att dra på munnen om man försöker. Fast inte alla, självklart. En del har magsyran ända upp i näsan. Men jag tycker nog att 98% av alla kunder brukade vara trevliga. Resten fick skylla sig själva.
SvaraRaderaDu ska se att du tycker det blir roligare och roligare. Utmaningar i livet är oftast väldigt berikande.....:-)
Spader: Har du mördat Surtant Klöver?
Man skulle kunna tro att en del människor aldrig har varit nybörjare på någonting. Tank vad en sån där sur kommentar kan förstöra! Undrar vad surmänniskorna får ut av det? Dom skulle säkert må mycket bättre själva om dom var trevliga i stället.
SvaraRaderaAnna: Nope! I DET facket hamnar vi inte. Det tummar vi på! Kram!
SvaraRaderaEzter: Jag jobbar på det! ;)
Maj: Antagligen är det så de får näring!
Cicki: TACK kloka Cicki! Dit längtar jag: Rutin!
Cici: Exakt! Heter det inte "le mot världen och världen ler mot dig"?! Kanske får jag dem att dra på munnen en dag. Jobbar på det! ;)
Straffa surkarten med att göra allt i slow-motion! Stanna upp helt ibland och fyra av ett leende, fortsätt sedan lååångsamt.
SvaraRaderaNä, inte låta såna där förstöra dagarna och livet!
SvaraRaderaDet är så trist med människor som trycker ner andra, mest troligt för att "växa" själv. Jag brukar försöka tänka att h*n mår nog inte så bra. Pucko!! brukar jag också tänka :)
SvaraRaderaKram
Jag tror inte jag skulle klara av att stå i affär. Just för "surkärringarnas" skull.
SvaraRaderaOrkar man, så är det alltid kul att bräcka en surtant med ett leende och några snälla ord.
SvaraRaderaJag har också suttit i kassan och jäklar vad vissa människor är olyckliga. Ingen lycklig människa beter sig som en idiot mot en annan människa. Jag brukade tänka att jag är i alla fall lyckligare än den människan. Stackars stackars hon/han.