Idag är en dag i maj då det känns som mina ögon är alldeles för känsliga för grönt. Lite too much för att vara helt ärlig. Så då kan man ju vara glad över att i morgon är en helt annan dag och tja, tant får väl börja om på ny kula. Med en annan tideräkning. Mot 50 med fart. Mot LA med andan i halsen. Mot resten av livet. Helt enkelt. Och grönt. Ja. Det är det ju. Så jävla vackert. Så jävla ont. Bara.
Hallå. Vet hur det är att vara i det känsliga för grönt. Ont nu. Bättre sedan. Stora, stora kramen.
SvaraRadera