torsdag, november 13, 2014
Lappricka, papprika puddingpastej………..
Idag tränade jag direkt efter jobbet. Ett cirkelfyspass. 13 stationer, 35-40 sekunder på varje station, 10 sekunders vila däremellan. Tre varv. Så stolt över mig själv när jag fixar sånt. Vet att det är på gränsen för vad jag pallar utan att bli dålig men ibland är det så skönt att utmana sig själv. Att orka och att fokusera. Gå in i mental bubbla och bara köra på. Jag behövde det idag. Övervann dragningskraften från soffan och bara gjorde det. Sen hem och laga mat. Lilla Systern hade börjat steka köttfärsen och hann bli lite härsken för att jag inte såg direkt att hon färgat sitt hår. A men! Hur ska man hinna se allt? Men när hon märkte att jag tänkte slänga ned köttfärsen i förvällda paprikahalvor och gratinera dem i ugnen blev hon glad igen. Tänk va?! Vad en liten paprikahalva kan göra! Topprankingen på mamman gick från minus till plus på ett litet kick. Bra jobbat helt enkelt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Förväller du paprikorna innan? Det har aldrig jag gjort! Borde man kanske? Älskar färsfyllda paprikor, men gör inte som de flesta andra. Mer som en köttbullssmet som man stoppar i paprikahalvor. ¤5 min i ugnen ungefär och bakad potatis till! MUMS!
SvaraRaderaEzter: Ja, det gör jag. Kanske mest för att mamma alltid gjorde det????? Köttfärs här med, ris bredvid. Gott är det!
SvaraRaderaEn magisk paprika! Precis vad som behövs ibland :)
SvaraRadera