onsdag, november 19, 2014

Tänd ett ljus och låt det brinna

Idag var jag lite nervös när jag åkte till jobbet. Jag skulle medverka i ett möte för ett himla stort projekt med många människor inblandade. Min roll var att observera, kolla in läget och se till att rätt personer från min organisation hittat varandra och samla in frågor om det skulle uppstå några inom mitt område. Ungefär så. Klappat och klart.
Min nervositet gick över vid kaffet när projektledaren, en mycket trevlig kvinna med skinn på näsan, yvigt och högt berättade, viftandes med en stor brödkniv att hon fått "spunk och spader" över novembermörkret och därför redan monterat julbelysning på sin veranda. (Kniven var ämnad att skära den mycket goda saffranskransen med och inget annat).
Det känns väldigt befriande med en spunk-o-spader-projektledare som i nästa ögonblick är oerhört fokuserad och skicklig tycker jag. Så jag slutade att vara nervös.
Sen rullade jag hemåt i ett kolsvart Sörmland och funderar rent av på att plocka fram julbelysning själv. Kanske.

4 kommentarer:

  1. Jag kom att tänka på en grej som hände för massor av år sedan. Jag hade varit ordförande för Damp/Adhd-gruppen i ett antal år och skulle avgå. När man avgår så blir man ju även avtackad. Då sa en av mina kollegor att när hon nyss träffat mig som ny ordförande hade hon haft sina funderingar. Hon tyckte jag hade verkat vara slamsig. Sedan hade hon lärt känna mig och tyckte jag var mycket seriös. Då insåg att man kunde vara slamsig och ändå superseriös. Det tyckte jag var en fin komplimang. Ungefär som din projektledare.....:-)

    SvaraRadera
  2. Jag kom att tänka på en grej som hände för massor av år sedan. Jag hade varit ordförande för Damp/Adhd-gruppen i ett antal år och skulle avgå. När man avgår så blir man ju även avtackad. Då sa en av mina kollegor att när hon nyss träffat mig som ny ordförande hade hon haft sina funderingar. Hon tyckte jag hade verkat vara slamsig. Sedan hade hon lärt känna mig och tyckte jag var mycket seriös. Då insåg att man kunde vara slamsig och ändå superseriös. Det tyckte jag var en fin komplimang. Ungefär som din projektledare.....:-)

    SvaraRadera
  3. Skönt att nervositeten gick över! Du är ju bäst!

    SvaraRadera