Måndag, borttappad osthyvel och en arg tant

Man kanske kan kalla mig för labil eftersom jag började gråta för att jag inte hittade osthyveln. Vi har bara en osthyvel och det är väl själva den att man då ska slarva bort den? Preciiis när man blir sugen på ostmacka, jag som inte varit sugen på något enda i flera dagar.
Fast nu stod min borttappade osthyvel egentligen för den berömda droppen som får bägaren att rinna över för att det är för mycket press och stress från alla möjliga håll just nu och …. "kan man inte bara få vara sjuk när man ÄR sjuk och kan ingen annan steppa up och ta lite ansvar någon enda förbannade gång och föresten har jag tappat bort min enda osthyvel"????? …...
Ja.
Ungefär så ekade tongångarna till några ganska närstående personer (nope, inte kidsen) och jag ångrar mig inte ett dugg. Jag är så infernaliskt trött på andra vuxna som inte kan ta ansvar, lyfta sig i håret och bete sig som just …. vuxna. For once.
Jo, ja, jag hittade den förbenade osthyveln sen. I diskstället. Vem har lagt den där??? I diskmaskinen, i besticklådan eller på diskbänken ska den vara. Diskstället ????? Hpmppf.