Fixa-takplåtshjälpen anlände. Inkallad ungdom. Som, visade det sig, fick svindel och kunde inte utföra uppdraget - klättra upp till nocken och skruva fast en takplåt. Så Hjärtat och ungdom bytte plats. Ungdom höll stegen, Hjärtat klättrade upp, segade sig upp över taket och tada! nådde nocken. Om detta visste jag ingenting eftersom jag satt inne och jobbade. Men, när själva fastsättningen av plåten väsnades, tittade jag ut och såg att ungdomen stod och höll stegen. Var den andra halvan då befann sig, Hjärtat, var ju inte så svårt att räkna ut bums. Så kan det hända sig att jag fick svindel där själv på plana backen och bara stängde dörren.
”Det där bådar inte gott” hördes ungdomen hojta upp till takbesökaren. Jag antar att min tystnad mottogs värre än tjo och tjim över tilltaget.
Nu avlöpte det hela väl, Hjärtat kom både upp och ned. don’t ask me how. Vid kvällspromenaden var det någon som knappt kunde få på sig skorna men klagade, det gjorde han inte .....
Suck.
Jag får glädjas åt att han var påklädd, att det var dagsljus och att det nu är åtgärdat. Vi har som sagt ränt runt huset nattetid i morgonrockar för att lokalisera oväsendet. Problem solved.
Nu har han lovat mig att stanna på marken.
Får hjärtat i halsgropen av att läsa det!
SvaraRaderaHade han haft morgonrock på sig hade han kanske blåst bort ;)
Jaså, du jobbar hemifrån, ja, det kan vara lika bra, men det låter trist!
Var rädda om er!