På tur

Har jobbat i Nyköping idag, hann med bussen 07.15 med tio sekunders marginal och slapp därmed stå där i mörka duggregnet och vänta.

Nä, här används varje minut …..

Kollegorna var lite skärrade men jag hann ju?!

Att komma upp på morgnarna har aldrig varit enkelt och inte blir det bättre av att jag är lite sliten, inte trivs och så mörkret. Men. Dagen är nu gjord. 

Igår kväll kallade Lilla N på mig. Han har lite trassligt i skolan och så slutar det liksom inte trassla när han kommer hem, jobbigt minsann.

Klart jag rycker ut!

Kvällen gick bra, vi åt god soppa och han tog om flera gånger. Berömde sin mamma för den goda maten och vips, dukade han och jag av, pratade och skrattade.

Äldsta dottern badade Minstabarnbarnet, största barnbarnet satt på sitt rum och byggde Lego. Det var lugnt.

Vid läggdags tyckte Lilla N att kvällen varit mysig och det värmer ju både ett mamma-  och ett mormorshjärta.

Jag läste sen en godnattsaga och vi låg och pratade i mörkret en liten stund innan han somnade och jag tassade ned och hem. 

Det känns alltid lyxigt att ha dem nära och särskilt när det krisar lite grand. Det tar bara ett par minuter att gå hem till Rosa Huset, nästan vinkavstånd.

Imorgon är det ledig dag. Mycket skönt.