Sommar(o)ljud

Många ljud hör sommaren till. För mig är det t ex måsars skri, tallarnas sus utanför sovrumsfönstret, havet som ständigt rör sig och låter olika från stund till stund, dag för dag o s v, bryggknarr, segel som slår och motorbåtar som passerar utanför vår vik. En kaffebryggares gurglande kan ju också vara ett trevligt ljud, en fika på solvarm brygga säger ju ingen nej till.
MEN,
det finns ett annat ljud den här sommaren. (nu ska jag gnälla lite, tål du inte det, sluta läs. Här!).
Jo,
grannen här på ön är med hund. Förra sommaren var det en ullig, gullig liten valp, i år en något större hundfröken. Näpen såklart. Förutom när hon jagade Martini (min katt) på bryggan så att katten hamnade i havet. Då var hunden så lagom näpen. Näe, en dräglande, bjäffsande äckelpäckelhund var hon då. Tillfälligtvis. Vi bor en bit ifrån varandra. Skymt-avstånd kan man säga och nu har hundens matte har skaffat leksak till hunden. En pip-leksak. Say no more! Pip-leksak! Med risk för att jag får skäll från alla hundvänner vill jag bara säga detta:
Pip-leksaker till hundar borde vara förbjudna! Så det så! I natt är det jag som smyger dit och gör punka på den däringa pip-grejen, mycket pip är det! Jag önskar mig en pip-fri zon! Så det så!

Katten Martini uppskattar fika på bryggan lika mycket som matte.