Haverikommissionen kring mig har bråda tider. Ja, jag också då såklart. Igår kom nämligen BREVET. Det där BREVET som jag och kanske 49 999 andra långtidssjukskrivna tycker att kan gå direkt till pappersåtervinningen. Kuvertet ska så klart till brännbara sopor. (puh! Ingen miljöaktivist behöver hugga mig i nacken för det!).
I BREVET står vad som ska hända 1/1 2010 när sjukdagarna är slut. Punkt liksom. Jag ska till Arbetsförmedlingen. Vilket jag tycker låter jättekonstigt, eftersom jag HAR ett arbete. Egentligen. Jag ska medverka i något slags arbetsåterföringsprojekt och få ersättning från a-kassan. Vad a-kassan säger om det, kan jag väl bara drömma om...... Det får jag säkert veta i ett annat brev!
Visst pirrar det lite i magen! Inte av kärlek, inte av rolighetsförväntan utan av .... ovisshet och en jäkla undran om hur det ska gå?! Såklart!
Men, jag har nu bestämt att allt ordnar sig till slut och under tiden tragglar jag på som vanligt. En stilla undran har jag dock, att långtidssjukskrivna ofta framställs som lite korkade, som drönar fram genom dagarna och inte gör någonting?!
Det skrivs sällan eller aldrig om hur svårt det är att faktiskt träffa rätt läkare, hur svårdiagnostiserad man kan vara om man nu faller inom psykvården, hur sjuk man faktiskt kan bli av fel mediciner, hur lång tid det tar att repa sig från biverkningar. Eller, hur lång väntetid det är på diverse utredningar? Hur stressade läkare och sjuksköterskor kan vara när man äntliiiiiiiiiiiiiiigen får tag på dem? Det finns en hel del som jag tycker att det skrivs och fokuseras på alldeles för lite vad det gäller långtidssjukskrivningar. T ex tycker jag det är konstigt att det tar tre år för min läkare att komma på att arbetsterapeuten som har kontor vägg i vägg med honom, HENNE är det kanske bra att jag får utredas hos???? Jaja. Vad vet jag?? Jag är ju inte bara mamma. Jag är patient också!
Förresten,
min alldeles nyupptäckta arbetsterapeut, jättegullig tjej, har beställt en sak åt mig. Hon är sådär härligt entusiastisk och ska verkligen hjälpa mig, en urvriden, något till åren komna kvinna. Hon har beställt en "shake´n´wake" klocka. En digital klocka med en sladd. I änden sitter en platta som jag ska lägga under kudden och som vibrerar när det är dags att gå upp. Jag ska vakna liksom. Eeeeeehhhh???????
Tror jag lägger den där plattan någonannanstans än under kudden och ligger kvar. Vi hörs!
Jag blir så arg när jag hör detta med att sjukskrivningsdagar tar slut och att dagarna nu ska bli a-kassedagar?!
SvaraRaderaHallå?!..alltså man flyttar problemet från FK till AF coh A-kassorna..same same men jästrans vad jobbigt att vara sjuk och inte veta vad som händer.
Sedan undrar jag varför du ska ha A-kassa när du har ett arbete?
Jisses..
Detta övergår mitt förstånd.
Bara en massa pengaflytt ju.
Blir folk friskare av detta?
Knappast.
troligen tvärtom.
Usch, vad hesmkt.
hehe..tycker också att plattan hör hemma någon annanstans..
;)
Kram
Usch...
SvaraRaderaSå du har fått ditt "domedagsbrev" nu.
Jag instämmer i allt vad "Ännelaij" redan har skrivit om pengaflytt och annat. Om A-kassa när du redan har ett jobb? Och HUR orka slåss inne på en arbetsförmedling när man inte mår bra, och där unga med hög utbildning sitter i köer vid datorerna för att hitta NÅGOT att göra?
Och arbetslösheten bara stiger...och stiger....
Va fan ska vi göra, rent ut sagt?
Jag lär få vänta ett tag till på mitt brev, eftersom köer till läkare och arbetsterapeut och sjukgymnast och psykolog är sååååå försenat.
Så hur som helst hinner dom väl inte "handlägga" mitt ärende innan årsskiftet eftersom att då skulle papperna varit inne till FK senast 1 september...
Och i dag har vi.....13 oktober...
*suckar uppgivet*
Jag beundrar den styrka du här beskriver om att du ändå har ett HOPP.
Ett hopp om att åter få känna att man duger på arbetsmarknaden och i samhället.
För att vara sjuk VÄLJER MAN INTE!!
När ska dom fatta det?
Jag skulle gladeligen bytt med någon som kan känna sej pigg och utvilad på morgonen, och sedan ha ett jobb att kunna skutta iväg till och KÄNNA MÄNNISKOVÄRDE.
Nu känner man sej som en "belastning" för allt och alla.
Jag sänder en jätte-styrkekram till dej, och hoppas bara på det bästa...för dej och alla oss som ofrivilligt hamnat i denna "hetsjakt" och misstroende-karusell.
Allt gott!
Oj vilken resa det ska bli på Af då ?
SvaraRaderaHoppas de kan hjälpa dig !
WOW vilken bra arbetsterapeut,,ge sådan uppfriskande lekasaker :)) hahhaaaa
Ha de gott.
Kram Jenny
Wow, vilka prylar arbetsterapeuten har i sina gömmor! ;) Vibrator, ja jag säger då det! Lyckliga du!;)
SvaraRaderaFör övrigt kan jag också hålla med dina egna funderingar och ovanstående kommentarer om vansinnet med det som händer när sjukskrivningen tar slut.
Jag har ju lite längre tid på mig, till mars nästa år närmare bestämt. Min f-kassehandläggare är tack o lov en av fåtal vänliga själar på det stället och hon sa till mig att saker och ting har en förmåga att ordna sig så jag skulle inte lägga energi på att oroa mig. Försöker tänka precis så men vissa dagar känner jag mig som en struts som sticker huvudet i sanden och låtsas som ingenting när jag istället borde oroa mig som fan över hur det ska bli.
Häromdagen läste jag en debattartikel i Aftonbladet där en ung kvinna med fibromyalgi (precis som jag) beskrev hennes dag. Kollar man sedan på nätet vilka som har kommenterat artikeln blir man mörkrädd eftersom det finns en hel del idioter som inte alls förstår hur det är att vara sjuk och verkligen ha svårt för att jobba. Hon ifrågasattes t o m varför hon klarat av att skaffa barn!
Kram till dig!
Ja, vad ska man säga. Kan ju inte annat än hålla med både dig och de som redan kommenterat. Jag tror att hela samhället är sjukt. Ang långa utredningstider så tror jag sambon är inne på sitt femte år med sista utredningen som just nu har stannat av i väntan på remissvar.
SvaraRaderaJag hoppas i alla fall att du håller ut och så hoppas vi att allt ska ordna sig till slut.
Ännelaij: Mycket är oklart även för dem som bestämmer. Så mycket är klart! Kramen "tebaka".
SvaraRaderaFlisan: Ja, jag känner trots allt stort hopp och tack för styrkekramen!
Jenny: JA! Äntligen en arbetsterapeut som fattar att man behöver lite skoj också! ;)
Anbam: Jag läste också artikeln du syftar på. Jag har också fått kommentarer om mina fyra barn. Sånt får rinna av som vatten på en gås. Jag har allvarligare saker att pyssla med. Få igång den där plattan t ex! Varm kram!
Cicki: Jag håller ut och självklart löser det sig! Hoppas så också för din sambo. Fem år är länge! Kramen!
Håll ut... om arbesterapeuten har rätt så kan det bli många sköna dagar framöver...
SvaraRaderaLåt inte dumma och ofattbara, ovidkommande saker putta ikull dig. För övrigt anser Spader att Försäkringskassan bör förstöras.
Ja det går nog runt i skallen på många nu skulle jag tro. Idiotiska påhitt är vad det är. Jag blir så jä..a arg..Man orkar ju snart inte bry sig, men det kanske det är det som de vill, att folk ger upp?
SvaraRaderaKram
Ps: Roligt iallafall det där sista du skrev..=)
Spader Madame: Jag litar på arbetsterapeuten jag! ;)
SvaraRaderaInger: Precis! Men ever, never, aldrig att jag ger upp! Och jag ska roa mig på vägen så gott jag kan! ;)
Ja jisses..jag har t o m mars innan det brakar löst..då e min senaste o troligtvis sista sjukbidragsperoiod till ända..jag har naturligtvis inte den blekaste aning om vad jag ska syssla med..återgå till att arbeta som pers assistent funkar definitivt INTE skulle ju för bövelen behöva en egen sån vissa dagar..så jag förstår dig så innerligt väl.. O vadå skaka dig vaken med en klocka e hon inte klok???? O tack så innerligt för dina fina ord hos mig
SvaraRaderaJa, fy f-n, rent ut sagt. Jag är lyckligt lottad för jag har 25% sjukersättning som inte är tidsbegränsad.. men jag blir så förbannad å alla andras vägnar. Hur kan man sparka på någon som redan ligger? *svär högt*
SvaraRaderaMen du, lägg för tusan inte den där plattan du-vet-var för då lär du ju aldrig komma upp ur sängen!! ;o)