Lite rosablått

Så haver vi landat i Lilla Huset på Ön. Allt gott so far. Just ja, vi köpte två radiostyrda båtar till Lilla Syster och Store Bror, tänkte de kunde styra och farta lite i viken så kunde ju Älsklingen och jag smita till den där friarbänken. Och så funkar bara en båt. Den som Store Bror valde. Så då får mamman allt vackert stanna där på bryggan och fungera som tidspassare och medlare. Fast bryggan är en helt ok plats att stanna på. Faktiskt! Och nya kylskåpet i huset sköter sig med den äran än så länge! Man tackar för det! Mycket mat blir det för sex personer i en vecka.
Sen har jag hunnit förundras på nytt över Älsklingen, hans osjälviska sätt med barnen, barnen som ju inte är hans biologiska. Men det märks inte. Han överraskar, fixar och donar, lockar fram skratt, pratar allvar och kort sagt, bara är så bra! Visst får man skryta över sin man to be?????
Jag blir alldeles glad sen när jag står kvar på ön och ser hur han far iväg över havet med lilla båten för att hämta Största Systern med sambo. Ingenting är omöjligt. Man tänker sig kanske lycka som något stort och gripbart, men det kan ju lika gärna vara en båtfärd på havet. Det är lite rosa över det! Och lite blått. Jag är glad över att få uppleva det!