Glad dag!

Ibland svär jag. Högt och mycket. Ibland är jag envis också. Högt, mycket och tja, väldigt envist. Krydda med optimism, galghumor, struktur, konsekvens, lite bohemtakter, lite kreativitet, lite jävlaranamma och en STOR portion tro på att varje unge kan lära sig både räkna, läsa och skriva och mycket mer om bara rätt förutsättningar skapas. Ja. Man behöver en unge också. Och en skola. Att strössla detta över. Sen skakar man om ................... och väntar. (väntan är på intet sätt behaglig utan en kamp och väg full med fällor, uppförsbackar, förrädiska sprickor och stup men man saxar sig fram och ......... väntar).
Sen kommer belöningen.
En "besvärlig" unge tar revansch och klipper till med betyg. Sex stycken. Till att börja med. Ett helt nytt läsår väntar i höst och nya utmaningar skall antas.
Man glädjs och man firar och vilar sig lite. Planerar tillsammans med ungen och de oerhört skickliga, duktiga special- och resurslärarna som damp ned som från ovan, höststarten redan nu.
Sen tar man sommarlov. Om en liten vecka eller så.
Visst har jag sagt att allting går, det är bara olika svårt???? Och så oerhört skönt det är att se någon lyckas! Och så mycket härlig plats en ung, själaglad man på 180 cm i strumplästen tar! Man blir ju alldeles rörd!