Att vakna av att det...

... knackar på fönstret på andra våningen i radhuset hör sannerligen inte till vanligheterna. Thank God!
I sömnen hörde jag dock ett bestämt knackande, kollade med kisande tröttögon in klockan som visade 6.34 och tänkte:
"Jädra skator".
Det har nämligen hänt att skatorna fått för sig att picka i sig kittet från fönstret och då var det ett evigt hackande och pickande. Men när det sen ringde på dörren fick jag ju bestämma om mig. Sällan eller aldrig ringer ju skatorna på.
Jag hann tänka lite om jag skulle beväpna mig eller så men bestämde mig för att en yrvaken tant i randig pyjamas är vapen nog och smög ned på bottenvåning.
Genom köksfönstret fick jag se Hjärtat på yttepyttetomten med sopkvasten i högsta hugg och med den knackade han på sovrumsfönstret igen.
"Det var då en kavaljer att vara angelägen" tänkte jag och öppnade dörren. I randig pyjamas och morgonfrilla.
"Jag glömde min mobil igår" sa Hjärtat som var på väg till jobbet. Mobilen låg på bordet i vardagsrummet och hade larmat en timme...... Varken jag eller Store Bror hade hört något, är man trött så är man.
Så fick han sin mobil, jag fick en morgonkram och somnade om. Sov knackfritt till 10.30. Vafalls???? Någon ÄR trött, lös och ledig. Nu väntar en tur till fiskeaffären. Sonen ska fylla på förrådet av fiskegrejor. Jag tycker ju att det räcker med arton fiskelådor, rullar och spön men nä. Det fattas visst nåt. En ledig måndag har rullat igång och jag njuter av varje sekund.