Och så vips, blev det tisdag!

Det blev visst en bloggpaus när jag försökte hinna ikapp mig själv. Har jag gjort det då? Hunnit ikapp? Delvis. Jo. Ja. Kanske. Gör man det någonsin, helt och hållet?

Jag har i alla fall åkt motorcykel, suttit på en sten vid en sjö och tittat på vattnet och solglitter i timmar, fikat på diverse ställen, åkt mer motorcykel och hänförts över hur vansinnigt vackert det är i september när solen skiner och allt börjar skifta i alla möjliga färger. Möblerat om och tokrensat ett sovrum,  suttit tyst vid ett köksbord med Hjärtat och löst korsord med tända ljus. Legat invirad i tjocka täcken i hammocken i kylig höstkväll och sett stjärnorna tändas. 

Igår sparkade veckan igång med barnbarnsbesök och körövning. Brastart.

Idag väntar rehabsamtal med haverikommissionen inför jobbstart nästa vecka. Ja. Jag är nervös. Inte inför jobbet, men samtalet. Jag vet hur jag vill ha det, vad jag behöver. Stämmer inte alltid överens med vad andra tycker och säger att man behöver och ska göra. Jag kommer att få stå på mig och det är inte min bästa gren. So far.