Se där ja 2.0

Om man glömmer en parasollfot av betong ute en hel vinter kan det hända, om den inte är frostsäker, att den spricker i en miljon bitar när man glad i hågen sätter ned sitt parasoll och börjar veva upp det. Dagens mission har därför varit att införskaffa en ny. I granit, 35 kg, frostsäker. Inga problem alls. Det finns de som inte gör annat än säljer parasollfötter och lastar dem i ens bil. Det trixiga kommer sen. Man kommer hem och ska lassa ur den, 15 meter från altanen. Var så goda och testa på något tungt. Det bärs så lagom. I alla fall inte smidigt och lätt. Bra kvinna reder sig själv och jag må ha kört styrketräning i ett halvår men bära 35 kg parasollfot gick jag bet på. Och var är alla starka karlar när man behöver en??? Inte på radhustomten i alla fall. Sonen är hemringd att bärga nämnda fot som jag åtminstone asat in på tomten.

Jag ägnar mig åt annat istället. T ex att hitta de borttappade sommarskorna! I love them! Gillar mindre mitt dåliga minne och ”bra ställen”. Men ändå! Sandaler! Snart på en fot nära mig.