Svajigt

Det är mycket på jobbet. Somligt hopar sig. I tisdags var jag på kurs hela dagen för att lära mer om arkivering och dokumenthantering och när jag åkte hem somnade jag på bussen. 

Har sjungit, åkt motorcykel, fixat med handlingar till samfällighetens årsstämma, gräddat pannkakor till ett helt gäng, fixat med FK för sonens räkning, varit på återvinningen med tusen säckar kläder, tränat och lite till som jag inte kommer ihåg. På tre dagar. Tant behöver lugna ner sig.

Så.

När jag kom till Hjärtat igår kväll och förstod att ett missförstånd uppstått, var jag skulle vara och när, gick luften ur mig. Shit happens. Jagorkarinte3.0. Slut. Finito. Botades med smågodis. Typisk känsloätning som slutade med hjärtklappning de luxe p g a sockerspeed. Inte det smartare jag gjort och ramlade ned sen i något slags sorgsenhål för saker som inte blev som de skulle kunnat bli, både nu och för länge sen. Himla dumt, jag vet. Bara att sega sig upp igen. 

Så. Igen. 

Efter en sömnlös natt somnade jag på morgonkvisten och sov till ..... jättenyss. Halva dan har gått och eftersom det blivit ändrade planer p g a gårdagens missförstånd så är dagen oskriven. Skönt om nån frågar mig. Sätter mig och andas ett slag. Over and out!