Det var fullsatt utom bredvid Största Systern, där var en ledig plats och för mig blev det symboliskt. Där ”borde” min mamma suttit. Min fina mamma som hela livet har kämpat med vikt, mat, att duga och ett skevt kroppsideal. Men hon är inte redo. Än. Inte redo för att slita av sig bojorna och stämma in i ”Leave the shame”. Vi brottas med det ibland, mamma och jag, och när det kommer på tal är det minerad mark. Vi tassar. Jag är så förfärligt trött på att tassa omkring. Där kommer Stina in i bilden. Så hängiven, modig, ibland skör men stark, så fast övertygad att göra skillnad. Sätta stopp. Visa på andra vägar och bryta mönster, strukturer. Timmen med Stina var värdefull. Gav kraft. Jag har också skeva tankar. Hur skulle det kunna bli annat? Från hemma, från omgivningen, från allt och alla. Men jag är på väg. En klok bloggare, ”I will not ....” skrev: ”Jag tog tillbaka mina tankar”. Det vill jag också göra. Det SKA jag göra!
Vilken bra dag du fick! Hoppas söndagen också blir lika bra!
SvaraRaderaEn toppendag!
RaderaÅh, Stina. Jag skulle också vilja höra henne. Så klok och sån varm fin röst att förmedla klokheterna med.
SvaraRaderaJa, det var en höjdarstund som lever kvar i hjärtat. Köpte hennes bok också, sträckläst den!
Radera