När man stirrar ned i avgrunden

Ja. Det är som sagt lite motigt just nu. Känner mig deppig, besviken och det är svårt att känna någon inspiration till det mesta. Jobbet. Not. Åka hem. Not. Åka till radhuset. Not. Tänka på kidsen och Lilla N. Yes. Där har vi det! Det går bra för dem, de är supergulliga mot oss nu (i o f s är de alltid det men det värmer extra nu) och jag är SÅ glad över mitt dreamteam!

I köket är de nu nere i krypgrunden. Vi vet att den ser ok ut, ingen fukt underifrån och de gamla tidningar, skor och bråte vi hittat minner om tider ända sen 1898! Lite häftigt är det allt. (Hoppsan, lät jag lite positiv????)

Om badrummet intet nytt. Ännu en fuktexpert ska kopplas in och göra ett utlåtande innan besked tas. Vi lever nu helt utan kök och tackar vädergudarna för fint väder så vi kan ha Picnic med hämtmat i trädgården. Hämta vatten och diska i badrummet, allt går ju .... för fördyrande omkostnader att vara utan kök betalar försäkringsbolaget ut ersättning med 50kr/dag. Prutat och klart. 

Det var en gång ett kök ..... med skåp, spis och vatten. ”Tänk så fint det blir sen” tänker jag 100 000 ggr på en dag. Det nya köksbordet står på vänt, bara en sån sak.