Dagen K. Som i kramas.

Idag har jag kramat min mamma för första gången sedan 5 mars 2020. Jag hade cyklat till Största Systern och bebis med lunch när mamma ringde och var lite nere. Hon hade skjutsat maken till akuten och var lite skärrad. Nu satt hon i min trädgård, hon och katten. Jag lotsade henne till Största Systern och när hon kom där och gick, lite gammal, jättesöt och lite nedslagen kunde vi inte hålla oss, vi kramades. Länge. Det var en väldigt skön kram och mamma sa att det var skönt att känna ett annat hjärta så nära. Mamma! Fina.

Hon fick hålla bebisen och efter en stund behövde jag gå hem och fortsätta jobba. Mamma följde med, jag värmde lite mat till henne och sen satt hon ute tills jag var klar med ett möte. Vi drack kaffe i hammocken, fåglarna kvittrade och hon var så nöjd. Vid fem fick hon positiva besked från maken, han kunde åka hem och iväg hon for.

Jag återgick till jobbet och har precis gjort klart för dagen. Eller klart. Jag blir inte klar, har bara skyfflat känns det som just nu. Ska i alla fall lugna ner mig mig att klippa gräsmattan. Det är avkoppling för mig

.

Mamma med bebis. Magiska ögonblick, hennes 15.onde barnbarnsbarn.