Pingstafton i solsken

I morse vaknade vi till klarblå himmel och strålande sol, så efterlängtat och skönt. Efter frukost gick jag en sväng på tomten och plockade in fräscha blommor till mamma. 

Att det är vackert väder har en bra inverkan på humöret, allt blir som lite lättare då. Igår var det tungt, jag förmådde inte trösta andra ledsna själar i min närhet, en sån märklig känsla det är, att vara helt tom. Jag bara stod bredvid med hängande armar och förmådde varken det ena eller andra. Inatt sov jag lite bättre och det spelar ju också stor roll för måendet.

Jag har möblerat om tavlorna i vardagsrummet där mammas säng står, de hon såg var så mörka och dystra och gjorde ingen människa glad. Lite fix, trix och omhängning av tavlor så var det löst. Vi låtsades att det var vernissage och skålade så smått i iskall hemgjord rödavinbärssaft. Vi tar minsann varje tillfälle i akt att fira och det blev en guldstund. En stund att minnas.