Jaha. September inleddes med det obligatoriska månadssamtalet med Försäkringskassan. Den här gången gick det förvånansvärt bra. Ett tag. Ända tills "de räknade dagarna" kom på tal. Igen. De tar nämligen slut. Jag tillhör den grupp på 50 000 människor som faktiskt blir utförsäkrade vid årsskiftet. Som grupp räknat är det ju en gigantisk grupp. Om man skulle samla alla oss på ett enda ställe vill säga. Så att vi syns. Det vore en sy...... Jamenvisstja. Dagarna. Det var ju dem jag skrev om. Att de tar slut. End of the road.
Men se! Då skramlade det fram ett litet förslag på aktivitet. En grupp för långtidssjukskrivna som väntar på rehabplats och omplacering. Där man får tillfälle att arbetsträna på OLIKA arbeten för att faktiskt komma fram till vad som passar en. Kanske det gamla arbetet hägrar sedan, (inte så troligt men...) eller helt enkelt ett annat. Som fungerar.
"Men det är ju fantastiskt" tänkte jag, som längtat efter något sånt, mittemellan hemma och jobb att börja med liksom, längtansfull efter vanliga dagar. Men näe.
"Något sånt finns inte" har jag fått veta.
Därför blev jag ju lite förvånad när jag frågade hur det kom sig att dylika grupper startas så här i besparingstider och svaret blev:
"Den här gruppen har funnits sedan 2005".
Okej. Jag har helt enkelt frågat fel person tidigare. En person som inte visste. Nu har jag ju inte frågat "killen på macken" om detta utan faktiskt en person som jobbar på mottagningen. Där jag går.
Hur i hela fridens namn är det möjligt? Att inte alla som jobbar inom psykvården, mottagning, vet detta? Eller FK-s handläggare som är stationerad på psykmottagningen?
"Hallå"???
På fyra år har verksamheten inte nämnts? Inte ens en endaste liten konferenstimme har ägnats åt detta? Inte en endaste fikaminut har gruppen kommit på tal? Vill jag vara med i en sån grupp?
Sedan fick jag träffa en arbetsterapeut som startade min funktionsbedömning. Äntligen. Mitt i besöket frågade hon mig:
"Du har inte funderat på att delta i någon aktivitetsgrupp i väntan på rehabplats eller omplacering"?
Då nöp jag mig i armen och tänkte att de driver med mig.
Men det gjorde hon ju inte och nu är jag uppskriven för att delta i "gruppen som inte finns". Mycket spännande saker händer tycker jag.
Först och främst: tack fina du för stöttande kommentar!
SvaraRaderaJag struntade i att dra täcket över huvudet och tog mig i kragen istället och påbörjade operation röjning här hemma. Sedan åkte jag till affären och köpte både inredningstidning och hundtidning så ikväll ska jag och Lilla O mysa och läsa tidningar tillsammans.
Angående "gruppen som inte fanns" men som tydligen gör det ändå: Jag har faktiskt varit med i en aktivitetsgrupp! Roligt var det och jag såg fram emot det varje vecka. Vi träffades på onsdagseftermiddagar och där fick man pyssla med lite av varje, sånt man kände för.
Tyvärr blev jag "utsparkad" när jag började på stresskursen. De som bestämde tyckte att det skulle bli så jobbigt för mig annars. Jag blev besviken för visst har stresskursen varit jobbig på sitt sätt men aktivitetsgruppen var ju så ROLIG och jag tycker faktiskt att det är rehablitering att få skratta också...
Nu håller jag tummarna för att det blir bra för dig i nya gruppen!
Kram!
Ganska typiskt det där att inte få rätt information. Men vad bra att någon till slut klämde fram med den.
SvaraRaderaHoppas nu att detta leder till något bra för din del... =)
Det låter ju fantastiskt välorganiserat och genomtänkt det hele...*ironisk*
SvaraRaderaInte så förvånad dock.
De som visste om gruppen kanske avlagt ett tysthetslöfte som inte fick brytas på 4 år.
SvaraRaderaJag blir såååå förbannad när det inte går rättvist till!!!
SvaraRaderaMan får inga ärliga svar och de slingrar sig ...
Glad för din skull...
Måste fråga hur blir det med ekonomisk ersättning när du nu blir utförsäkrad ?
Får du en statlig ? som de talar om på aftonbladet ?
Själv har jag gått massa utredningar Basen ,Pila ,Zebra etc...Alla säger samma sak jag kan ej jobba men viljan finns ...
Jag blir utfrsäkrad nästa år :(
Tusen tack för din omtanke ,värmer :)
Kram Jenny
Det var ju en nyhet att det fanns en sådan grupp. Här lever jag med en gubbe som varit utförsäkrad i mer än tio år eftersom FK inte tror på honom och hans olika läkare. Han har aldrig blivit erbjuden något liknande. Han har inte ens en handläggare på FK fast vi efterlyst en sådan både länge och väl.
SvaraRaderaHoppas det bli jättebra för dig, i alla fall. Kram
Anbam: Härligt att du "skippade täcket"! Skönt att höra positiva ord om aktivitetsgrupp! Nu ser jag ännu mer fram emot det! Kram!
SvaraRaderaAnna: Bättre sent än aldrig heter det ju! ;)
Nilla: Det är väl nästan det värsta. Att man inte ens blir förvånad!
Yvonne: Japps. Så kan det vara. Tystnadsplikt in absurdum!
Jenny: Ja, alltså, ersättning? "Antingen jobbar man eller jobbar inte". "Jobbar inte" = a-kassa eller soc är buden hitills. ....
Cicki: Oj! Men, men.... 1000 frågor snurrar i huvudet. Trodde ALLA hade en egen handläggare på FK?!
Jag tror det är så att man anser han som ett svårt fall som ingen vill ta i. Nu har han en neurolog på Huddinge som är fantastisk. Hon säger att hon ska inte ge sig förrän han får en förtidspension. Han har hur många problem som helst och ändå menar FK att han är arbetsför.
SvaraRaderaCina, raraste raring. Så himla bra att någon hittade den försvunna gruppen, bättre sent, really late, än aldrig liksom... Fasiken, gillar liksom, det ligger så bra i munnen.
SvaraRaderaHoppas att det är en bra grupp som ger dig litet av det du behöver! Skit i dagarna så länge och koncentrera dig på det viktiga -hur du ska bli så frisk som möjligt! Dagarna kan någon annan räkna tycker jag! PUSS på dig!
HÄRLIGT!!! Åh, vad glad jag blir för din skull! Och det värmde i hjärtat över att du blev så glad över min award. Den är du i sanning värd!
SvaraRaderaSV: Spindelkompisarna, ja :-). Visserligen hade jag lite svårt att somna om, men det hade mest att göra med att jag ju hann piggna till så dant under min spindeljakt. Annars har jag som sagt inga större problem med dem även om jag hellre skulle se att de bodde i t.ex bastun som jag aldrig använder (och som ska rivas). Men nu har jag i alla fall tätat diverse springor och, ta i trä, sedan dess har jag inte sett till några.
STOR KRAM!
Spader Mamdame: Ja visst! Bättre sent än never! Liksom! ;) Jag har överlåtit dagräkning till FK-kassan, de verkar ha koll, jag fokuserar på mig! Kram!
SvaraRaderaKim P: Thank you! Hoppas tätningen håller! Kram!
Hej vännen!
SvaraRaderaDu är så underbar, tack snälla för alla peppande kommentarer!
Vill sända dig en mjuk kram! Å så klart vill jag få finnas med längs din nya resväg och få höra hur det går, oavsett om det är upp eller ned. Tänker på dig, ofta & mycket!
Ja du Cina, Spänning i livet, det verkar det ju verkligen vara hos er i Tuna! Dom verkar ju helt knäppa där på FK. Skriv en bok. Den kan heta "Man måste vara riktigt frisk för att få vara riktigt sjuk". KRAM KRAM och allt gott från mig /A. :)
SvaraRaderaDet är ju helt otroligt! Vet inte om jag ska skratta eller gråta åt det du skriver.. Först måste man vara "frisk för att orka vara sjuk" så man klarar kampen mot myndigheterna. Nu verkar det som om man ska vara lite medial oxå, så att man vet VEM man ska prata med.. Det är för jävligt!! :o(
SvaraRaderaMen skönt att du finns med i den "icke existerande" gruppen nu!
Kram!
Oj.
SvaraRaderaFör mig som levt utanför det vanliga samhället är det här med försäkringskassa och regler och vad det nu är en helt osannolik värld. Som om verkligheten inte finns, eller rättare sagt, man uppfinner den lite som man vill. Som om det är det som är själva grejjen med livet. Att uppfinna verkligheten och baxa in sig i den oavsett om man passar där eller inte....
Men det är väl himla bra om det finns något sätt för dig att hitta in i det här som jag också hittat till - jobb, arbetskamrater, meningsfull tillvaro, lön (!!!)...
Håller en lämplig tumme för dig!
Kram
/Ebba