Dag 31: På banan igen

Jomen visst. Så småningom lättar ju huvudvärken from hell och jag kan börja fungera någorlunda igen. Det brukar vanligtvis inträffa på måndagar. När helgen redan gått och alla är tillbaka på arbeten och i skolan och det egentligen skulle vara så mycket lättare att ha ont i skallen eftersom det då ÄR tyst och lugnt i huset liksom av sig självt. Men närrå. Så ska vi inte ha det.
Den här helgen har det för övrigt varit väldigt lugnt eftersom barnen varit i Skåne och firat sin Farmor. Dessutom hann de minsann med att se handboll. Live på plats i Malmö. Spanade förgäves efter dem på tv.n i går, både under bronsmatchen och finalen men nej. Jag missade dem. Övriga släkten såg dem ju såklart, men så hade de väl kissat innan matcherna och var inte lika orutinerade som mig som behövde gå ifrån för att göra det och hämta mer kaffe sen. Så klart ungarna skulle synas i bild då. Och de hade vinkat! Attans!
Lite tjo och tjim under väääääääääääääääldigt spännande matcher var det allt i radhuset också. Inte klokt egentligen vad vi kan heja på, Älsklingen och jag.........Katten gick ut till exempel.
Sen, att jag tycker att handbollskillarna gjorde en fantastisk insats som kom fyra, räknas inte alls förstod jag  när jag pratat med mina kids som har tävlingsskallar så det räcker till ganska många.......
"Morsan, du fattar ju ingenting"!!!!!!
Har jag hört det förut????????????????????