Allstå. En helt makalös utsikt. Älskade Sambon och jag är på Tjägö över helgen. Det ska bli skönt att få vila ett par dagar och bara ta det lugnt. Att bara vara. Jag har förmånen att få uppleva det då och då.
I morse gick jag en tidig promenad, lite i skogen, lite på klipporna. Det är så härligt. När jag var liten sa mormor Astrid till mig ibland: "om man tar fram trollen i solen spricker de". Det tänkte jag på där jag gick. Det är så många tankar som far i huvudet hela tiden och när jag får tid att reflektera, att verkligen tänka efter, så är det en del som känns väldigt otrevligt och jobbigt som faktiskt under promenaden får annat liv. Eller som mormor sa, "de spricker".
Det sägs ju att man ska blicka framåt, inte bry sig om det som varit. Gjort är gjort, tänkt är tänkt och de val man gjorde, ja, de är ju redan valda. Alltså inget att göra någonting åt eller, för den delen, gräma sig över. Jag tror ändå, att det är bra att ibland faktiskt vända sig om för att se varifrån man kommer. Att reflektera. För att kunna gå vidare. Framåt. Igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar