Prat i kvadrat

Idag mår jag ännu lite bättre och det känns som krafterna börjar återvända. Jag gör väl inga hoppsasteg direkt men orkar vara vaken. Hurra.

På förmiddagen FaceTime-fikade jag med bästisen i Stockholm och efter det ringde jag upp min gode vän från radhustiden, Vonsan. 

Det är mycket länge sedan vi pratade med varandra, mest skött ”prat” genom sms men nu var det dags. 

En bra stund senare la vi på och det kändes inte det minsta konstigt. Vi bara fortsatte där vi slutade förra gången. Det är enkel vänskap, att man vet att man är där, att det inte gör något att det går långt mellan gångerna och vips, är man på samma bana igen.

Resten av dagen är vikt åt …. Ingenting.

Hjärtats dotter ska handla lite åt oss, jag ska gå ett varv runt huset och se om jag ser skymten av några av alla de lökar jag petade ned i höstas. 

Ett lugn. Välbehövligt.