Ibland tappar jag taget och dyker ner i "ingenting-är-någon-idé"-träsket "och-fy-vad-det-är-mycket-att-ha-i-huvet-"-myren. Då är det svårt att se ljust på något, vad som helst och familjen gör sig bäst på avstånd.
Det är ju förskräckligt. Egentligen. Jag HAR mycket egentid, och VET att jag får mina dalar men det är inte kul när det händer.
Idag har det hänt.
Det är inte kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar